tisdag 21 september 2010
Slalom
Det är kul när saker och ting går rätt bra redan från start, och sedan bara fortsätter man förbättras under passet. Med bra tränare som ger en rätt tips så går det så otroligt mycket snabbare framåt.
måndag 20 september 2010
Plötslig skidlängtan
måndag 6 september 2010
SM i Umeå
Fredag morgon började så SM-tävlingarna med medeldistans-kval. Vid ett SM är rutinerna lite annorlunda än vid en vanlig orienteringstävling, och jag som sprungit ett antal SM känner alltid att man blir lite extra taggad när man kommer ut till samlingsplatsen och allt är som det ska vara på just ett SM. Man vet att det inte är någon vanlig tävling, och så ska det vara!
Jag är ju sorgligt otränad - sämre tränad än på många år - så jag hade inte så höga förhoppningar om resultat. Däremot hoppades jag på bra banor och terräng. Jag gillar Umeå-terrängen, och på SM brukar det alltid vara snäppet bättre banor än på en vanlig tävling. Tävlingsledningen behöver ju inte välja tävlingsområde för att passa alla åldrar och nivåer, utan SM-tävlingarna är ju planerade enbart med fokus på eliten.
Kvalet gick väl hyfsat - jag orkade inte springa på så mycket som behövdes men jag höll orienteringen rätt bra ändå. Några dåliga beslut blev det när kroppen började bli för trött, men ingen bom. Jag tog mig inte till A-final, men var ändå rätt nöjd med att inte bli sämre än att jag hamnade i B-finalen i alla fall.
Lördag = final. Tidig uppstigning för oss som inte tagit oss till den riktiga finalen, och både huvud och kropp var rejält trötta. Ett knivigt område bjöd på en bom, och det var ingen höjdarinsats från min sida.
Bättre kan jag, och på söndagens stafett fick jag äntligen till ett lite bättre lopp. I terräng som var något lättare att springa och orientera i hittade jag äntligen flytet och var nöjd med min andrasträcka. Matilda på första gick tyvärr inte så bra, men jag och Sofia plockade en del placeringar.
Inga toppresultat alltså, men en härlig, jobbig helg med massor med orientering. Faktiskt härligt att vara ute på hemvan mark jämfört med allt testande av mina gränser jag hållit på med på sistone med paddlandet och sånt.
Dikesorgie i Finland
Veckan började med en jobbresa till Finland, närmare bestämt till trakterna kring Joensuu och Kuopio. Jag är projektledare för ett EU-projekt som ska reparera skadorna som dikningsarbeten i några av våra fina myrar ställt till med. Eftersom dikena är närmare 70 år gamla så har det hunnit hända en hel del med vegetationen och frågan är hur man ska göra och vilket resultat man kan förvänta sig.
Finnarna har dikat ut väldigt mycket mer än oss, och de har också samlat på sig mycket mer erfarenhet om återställning av kvaddade myrområden. Vi var där för att se och lära, och det gjorde vi! Riktigt trevliga dagar som naturligtvis avslutades med härlig finsk bastu.
Nu vet jag alltså hur bastun vid sommarstugan ska byggas och utstyras. Riktig vedeldad naturligtvis, med en rejäl gryta så man får uppvärmt vatten att vaska av sig sedan.
lördag 21 augusti 2010
Bostadsbesvär
Det är bara det där med att hitta boende. Hyreslägenheter har vi absolut inte poäng till att få, och dessutom är vi nog lite för kräsna för att ta det som möjligen erbjuds. Blir alltså till att köpa något. Bostadsrätter är rätt dyra, i alla fall de som uppfyller våra önskemål. Jag vill bo nära bra träningsmöjligheter och älsklingen vill allra helst kunna cykla till jobbet året runt. Vi är dock inte riktigt konsekventa, utan kan inte låta bli att titta på lite villor och lägenheter nära Vänern också. Att bara kunna gå ut och lägga i kajaken lockar väldigt mycket. Vi får väl se, denna helg hade vi egentligen tänkt åka ner och kolla på några lägenheter men till slut bestämde vi oss för att stanna hemma. Vi skickar några ombud på den mest intressanta visningen istället och därefter tror jag vi bara måste bestämma oss för något. Det börjar ju bli lite bråttom nu, även om Per har ett litet krypin där som han kanske överlever i en månad. Spännande ska det i alla fall bli!
söndag 15 augusti 2010
Otränad
Jag tror jag kom etta från slutet idag, och det var länge sedan jag var fullt så sist. Nån brukar man alltid kunna slå. Idag var jag dock definitivt inte värd någon bättre placering, för jag släpade mig fram genom skogen i mycket lågt tempo. När man inte orkar springa på så får man inte heller något flyt, utan man kör fast på allt som kommer ivägen. Då blir det ryckigt och man spänner sig och så blir man ännu tröttare.
Dagens tävling blev ett riktigt långpass för mig, och man får väl trösta sig med att det blev ett bra träningspass i alla fall. Jag har av någon outgrundlig anledning anmält mig till lång-sm, så det gäller att försöka spotta upp sig några steg nu illa kvickt.
*rättning: jag blev visst bara näst sist. En stackare hade tydligen en ännu sämre dag.*
lördag 14 augusti 2010
Sommardag
onsdag 11 augusti 2010
Nystart?
Idag har jag varit till Dala-Floda och hämtat mig en fisk. En Barracuda, närmare bestämt. En Zephyr blev det också, både kajak och paddel begagnade, och så ett nytt kapell till det hela :)
Vi orkade inte lasta kajaker och dra med oss till Floda, så det blev att åka hem på en gång och ut och testa inköpet istället. En tur runt Hosjön där jag försökte hitta en bra vinkel på paddeln och vänja mig vid det där att ha roder - det är inte helt självklart när man bara har paddlat forslådor utan roder senaste året. Efter ett varv runt sjön började det kännas rätt bra, även om jag var trött på nya ställen. Det är lite annan teknik och andra muskler än forspaddlingen.
Som avslutning på dagen gjorde vi några försök på eskimåsvängen. Per klarade det direkt i sin Seayak, åt båda hållen dessutom. Själv hade jag problem med den allra sista biten, jag kom NÄSTAN upp, men det lilla sista saknades. Kanske är det att jag börjat slarva eftersom det är så lätt att komma upp i min lilla leklåda, kanske är det att jag måste prova nån annan rollvariant eftersom kanten är så hög att jag inte kommer så långt bak som jag brukar. Ryggen tar liksom emot. Får försöka träna på det innan vattnet blir alltför kallt! Ikväll var det varmt och skönt, men jag blev ändå alldeles blåfrusen efter ett tag.
lördag 31 juli 2010
torsdag 29 juli 2010
Mållös
Visst har jag saker jag vill göra, men inte något som fungerar att jobba med eller överleva på. Jag är inte van att känna mig fram så mållöst, utan att veta vart jag är på väg, och jag vet inte om jag tycker om det.
När jag tänker efter så var jag lika trött för några år sedan, men då jobbade jag mig igenom det på något vis. Om jag bara kunde komma ihåg hur jag gjorde?
söndag 25 juli 2010
Master of Water
På lördagen gick Master of water av stapeln, en tävling med tre delmoment som ska kora den mest allsidiga forspaddlaren/-innan. I ett anfall av galenskap anmälde jag mig, och pulsen gick i taket. Nervositet utan dess like! Det var nog tur att herrarna körde först, så jag hann lugna ner mig innan det var dags för start.
Första grenen var störtlopp i Speeder - en plaststörtloppskajak som jag kört en hel del med. Jag körde nämligen Åre extreme i en sådan förra året. Detta borde alltså å ena sidan passa mig men å andra sidan hade jag inte kört någon sådan båt på ett år nånting. Jag litade dock till att mina timmar i störtloppskajak skulle sitta i ryggmärgen, och det gjorde de. Jag missade lite i linjen och skrapade mot en sten men gjorde ett godkänt resultat. Nu var den gren jag hade koll på avklarad, bara nyheter kvar alltså.
Andra grenen var freestyle. Dagens regler innebar att man fick gå ut i vågen tre gånger och kunde få poäng för ett trick varje gång. Jag - som surfat första gången i fredags - tog mig ut i vågen och inte bara överlevde. Jag lät dessutom båten hitta på nåt och hängde med och fick faktiskt några poäng också! Efter denna gren låg jag faktiskt total-femma, riktigt nöjd med att både ha undvikit simmande och tagit poäng.
Tredje grenen var kajakcross. Gemensam start, enkel bana med några portar som ska tas i bakvatten, först i mål vinner. Vi var fem tjejer i mitt heat, och första porten gick jättebra. Jag var trea nerför första droppet när jag först blev vält av den blivande segrarinnan Maria Lindgren, och därefter påkörd av Zindy som kom strax efter mig. Zindys kajaknos tog mig rätt i nacken strax ovanför axeln, och det var ren tur att det bara var lite muskler som blev mosade. Ingen större skada skedd alltså, men det skrämde upp mig lite och jag är väldigt förvånad att jag klarade rollen ändå, särskilt som jag satt i en lånad kajak som jag aldrig rollat med förut.
På det stora hela är jag jättenöjd med att ha sprängt några gränser som jag kämpat med ett tag - rädslan för att gå ut och surfa framförallt. Att dessutom känna att rollen sitter så bra är riktigt skönt!
Kvällen fortsatte med reggae-gung till Rootvälta och djup sömn i tältet till regndropparnas smattrande mot tältduken.
söndag 18 juli 2010
Välbehövligt andningshål
Ni är bäst, tjejer, kram!
måndag 12 juli 2010
Inspiration
När huset äntligen var sålt och alla nycklar överlämnade så lät vi kaoset i den nya lägenheten sköta sig själv medan vi drog upp till fjälls. En mycket behövlig semester där vi kanske lyxade lite mer än man normalt brukar på en dylik fjälltur, men det behövdes! Nu börjar krafterna återkomma, och idag är vi hemma igen och börjar så smått packa upp och försöka få någon ordning i oredan.
Jag har just läst en bok som verkligen rekommenderas - "Just a little run around the world" av Rosie Swale Pope. Hennes man dog av cancer, och hon satte av på en jordenrunt-löpning för att höja medvetenheten för vikten av regelbundna hälsokontroller. Över fem år tog det innan hon var hemma igen, och hon sprang genom både Sibirien och Alaskas ödemarker. Väldigt läsvärt och väldigt inspirerande.
söndag 13 juni 2010
Vänern
tisdag 11 maj 2010
Gräsänka
Idag blev det lite fågelskådande - trots att älsklingen är borta. Jag har uppenbarligen redan blivit fördärvad, så är det väl när man är hals över huvud förälskad kanske :) Småspovar och strandskator skådades i alla fall utanför Korsnäs och Roxnäs, trots avsaknad av tub. Nu borde jag verkligen gå och sova, mycket att göra imorrn. Protokoll från kanotklubbsmöte, packa klart, jobba, jobba, jobba och sedan drar vi söderut!
söndag 9 maj 2010
Seger!
tisdag 4 maj 2010
Long time no see
Solbrännan från fjällturen är redan på väg att blekna, men minnesbilderna finns kvar! Tyvärr har jag också ett ont vänsterknä som påminner om turen, det är det vanliga löparknäet som alltid dyker upp igen när jag varit ute och blivit stel. Det gör ont när jag springer för mycket och ännu mer ont när jag springer för lite, så det är en fin balansgång! Nu blir jag straffad för att jag sprungit för lite i vinter, så det är väl rätt åt mig kanske...
Förra veckan var ohyggligt stressig, jag hann inte träna och fick följaktligen inget utlopp för stressen heller så jag var en mycket otrevlig människa när helgen äntligen kom. Tack och lov så åkte vi ut till några av Pers kompisar i en sommarstuga nånstans i Värmland och kopplade bort resten av världen för några dagar. Elda, grilla, promenera, leka med en ohyggligt ohyfsad hund och beundra en avsevärt mycket mer välartad bäbis. På lördagkvällen gick vi ut i Karlstad och spelade biljard, ett väldigt trevligt kvällsnöje.
Nu är husförsäljningen snart sjösatt, så nu ska jag förhoppningsvis kunna träna lite mer. Igår var vi ut och paddlade i sundbornsån. Per har hämtat upp sin havskajak och ville prova den, så jag tog en störtloppskajak. Det kändes förvånansvärt stabilt trots att jag inte suttit i en sådan sedan i höstas. Det var en härligt vindstilla kväll och vi såg två bävrar på väg upp längs ån.
Jag håller på att sälja min multisportlåda, för övrigt. Jag använder den så sällan, den är ju lite stor för mig så jag tränar hellre i en störtloppskajak. Jag tänker köpa mig något som jag trivs bättre i, och funderar just nu på om jag ska ta någon av de snabbare havskajakerna så jag kan använda den till lite mer än bara träning och tävling. Förhoppningsvis tar vi oss upp till Dala-Floda på lördag för lite kajaktestande.
tisdag 27 april 2010
fredag 9 april 2010
Första steget mot Åre
Den här veckan har våren kommit till Falun, känns det som. I onsdags paddlade vi uppför Sundbornsån för första gången för året och ikväll var vi ut på säsongens första mtb-tur. Paddlingen gick riktigt tungt för min del, jag körde Speedern och fick kämpa ordentligt för att hänga med Per som tog havskajaken. Illa! Det gick bättre på cykeln, även om det inte var det riktiga trycket i låren. Gamla fruns väg var lite väl mjuk, så vi körde ut på asfalten och körde väg runt Varpan istället.
Nu är i alla fall träningen till Åre igång på allvar! Vi körde en backintervall i teletornsbacken i förra veckan också och det lär bli fler innan juli - känns bra :)
måndag 5 april 2010
Fågelskådning i solgass
530 sångsvanar var häftigt att se och höra! Tillsammans med gäss och tofsvipor, en och annan sädesärla framkallade de härliga vårkänslor.
onsdag 31 mars 2010
Lägesrapport
Björn kommer börja flytta ut efter helgen, och nu måste vi börja dela upp grejer. Känns lite småjobbigt att tvingas börja fundera på flytt redan när jag förmodligen inte kommer flytta ut på några månader än. Jag och Per har tackat ja till en lägenhet med inflytt den 1:a juni - förhoppningsvis får vi den och i bästa fall är huset sålt till dess också men det återstår att se. Många osäkerheter, och många orosmoment kvar innan vi kommit så långt. Det är rätt stressande det också, och i kombination med jobbet känns det som rätt mycket just nu. Nåja, det är väl bara att kämpa på och försöka låta bli att oroa sig i onödan, förhoppningsvis går allt bra.
Träningen blir det lite si och så med. Mycket öl och chips, och mindre träning just nu, men det ska det förhoppningsvis rådas bot på framöver också. Jag grubblar fortfarande över hur jag ska lyckas prioritera mellan alla roliga aktiviteter, det kommer nog få falla på plats allt eftersom tror jag. Den som lever får se!
torsdag 25 mars 2010
Tar tag i mitt liv
Vårt lilla hus ska säljas, vilket är jättetråkigt, men samtidigt vill jag ju inte lägga den tiden och de pengarna som behövs för att hålla det i skick. Jag vill prioritera annat, jag vill paddla och multisporta, orientera och resa.
Jag har alltid tyckt att man måste åtminstone försöka få allt. Man behöver inte nöja sig med bara en del bara för att alla andra säger att det inte går att få resten. Ofta går det att få mer än vad andra tror, men visst måste man också offra saker för det. Ibland går det inte, och då lär man sig något till nästa gång. Som att jag just nu inte har tid med vare sig hus eller hund. Det är jättetråkigt att inse det, för jag vill ju ha det också. Jag vill ju ha allt!
Jag vill vara allt på en och samma gång också - inga små förhoppningar jag har på mig själv. Jag tror liksom på att jag kan allt, och att jag kan göra allt. Jag behöver tala om för mig själv ibland att det kanske är bättre att inte göra allt just nu och samtidigt, och njuta av det jag hinner med istället för att gräma mig över det jag inte hinner. Det är lite svårt, tycker jag, och det brukar krypa sig på fler och fler roliga saker tills jag i slutänden är överhopad igen.
På det stora hela är jag väldigt glad just nu, glad att jag äntligen tagit tag i mitt liv och fått till en kursändring. Samtidigt är det vemodigt att sitta här hemma i mitt lilla hus och inse att jag inte kommer kunna gå ner till mitt lilla grönsaksland i sommar och hämta in färskpotatis, att jag inte kommer få de där hemodlade solmogna tomaterna som är så goda att äta direkt från växthuset. Jag ser inte heller fram emot att behöva flytta - samtidigt som jag ändå ser väldigt mycket fram emot att börja bygga ett nytt liv tillsammans med någon jag tycker väldigt mycket om. Janus två ansikten - framtiden och det förflutna. De hänger ju alltid ihop och just nu är jag så övertydligt mitt i skarven.
fredag 12 mars 2010
Inomhuspaddling
Synd bara att man måste jobba också, och med allt annat som ska fixas så har det inte blivit mycket tränat på sistone. Nu börjar det verkligen krypa i kroppen av rastlöshet! Igår hade jag tänkt ta mig ut till kanotklubben och paddla lite slalom, nu när det äntligen blivit varmt och skönt ute. Tyvärr fastnade jag på jobbet, så jag hann inte ut. Jag bestämde mig istället för att prova den nya paddelmaskinen, slog på lite musik och drog igång. I början kändes det väldigt lätt, även om jag hade svårt att få till bra teknik. Jag måste nog fråga Bobbo om lite coachning så jag gör rätt från början. Det är väldigt ovant att se sig själv framifrån i spegel paddlandes, så jag har väldigt svårt att se vad jag gör bra eller dåligt.
Det som kändes väldigt lätt i början övergick väldigt snart till att kännas väldigt tungt, så jag fick skruva ner motståndet gradvis för att orka någonting. Jag har uppenbarligen slarvat med paddelträningen under vintern, och ytterligare ett tecken på det är att jag efter bara en kvarts körning hade stora blåsor på tummarna. Det beror väl visserligen också på att jag paddlat med handskar under vintern, men visst har jag blivit vek! Nåja, nu har jag tagit första steget på vårens paddelträning mot HÅEC, och paddelmaskinen kommer definitivt att vara en bra verktyg i vägen dit. Jag behöver få upp teknik och styrka, och det kan den definitivt hjälpa till med!
måndag 8 mars 2010
En livstid senare...
Här har det hänt lite saker och jag har inte orkat/velat skriva något på ett tag. Men nånstans lär man väl börja igen. Kontentan av vad som hänt är väl att jag avslutat ett 11 år långt förhållande, något som visserligen kändes som att det var rätt beslut och det oundvikliga steget att ta, men det gör ju det inte roligare direkt. Det blir också så mycket som måste fixas med hus som ska säljas och allt sånt. På 11 år hinner man dela på rätt mycket.
På den positiva sidan så kan man väl säga att det känns bra att ha börjat mitt nya liv, och jag ser fram emot allt som kommer hända i vår. Jag har fantastiska vänner, och jag har till och med den otroliga turen att en av dem blivit mer än en vän. Jag ser också fram emot var det kommer att leda, det kommer inte alltid vara lätt framöver men på det stora hela tror jag att det vill bli bra den här gången också.
onsdag 17 februari 2010
Oinspirerat
Kvällstid så liras det pingis, bowlas och emellanåt lite innebandy. I lördags spelade vi ju konsert också, och det gick faktiskt bra. Riktigt roligt var det också, som vanligt, även om man kände sig som en urvriden disktrasa efteråt (också som vanligt). Härligt att få spela med så duktiga violinister, man lyfter sig själv lite!
Har köpt mig en isyxa, skurit till nya stighudar och är nu redo för vårskidåkningen. Hoppas som sagt på en fin helg i storulvån, och räknar med att vi kommer ha det riktigt bra där. Med det gänget så kan det inte gå fel :)
tisdag 9 februari 2010
Kort uppdatering
*disputationsfesten i Uppsala var riktigt kul - grattis Erik!
*körde mitt bästa telisåk nånsin hittills i söndags. Bådar gott för säsongen :)
*Snö! Jag älskar snö!
*Kanske drar till Storulvån nästa helg, siktar på det!
*Tack och lov för vänner som peppar och taggar upp en när vattnet känns läskigt.
*Konsert på lördag, blir nog som vanligt bra till slut även om gårdagskvällens rep innehöll alla de vanliga panikingredienserna.
*Jag hade ju tänkt avstå nästa konsert. Men jag kan bara inte, den kommer bli så kul! Av modellen melodikryss där vi spelar ett fint litet urval av satser från olika kända saker och publiken får ett litet korsord att fylla i. Passa på att planera in den 17 april!
Tja, egentligen har jag en massa mer att skriva också. Men nu ska jag äta lite frukost och dra till jobbet. Höres!
tisdag 2 februari 2010
Sökes: tävlingspartner
Jag kör helst långklass, dam eller mix går lika bra vilket som. Jag är grym på orienterandet, rätt kass på att paddla och lite mittemellan på cyklandet. Jag älskar att tävla, men måste inte vinna för att ha kul.
Intresserad? Skicka ett mejl så får vi se om ambitionerna matchar: jenny.sander(a)telia.com
I valet och kvalet
Frågan är bara vad som ska bort i år?
Multi - aldrig i livet, alldeles för roligt. Men lite svårare att få ihop! Det är mycket fixande och trixande, både med utrustning och sällskap och allt runtikring.
Orientering - är ju jättekul, och jag hade tänkt springa 5-dagars. Men jag funderar på att tänka om där. Orienteringen ligger kanske lite pyrt till är jag rädd. Den har jag liksom alltid med mig i bakgrunden så den är så enkel att återvända till när jag än skulle vilja.
Paddling - så vansinnigt kul, aldrig i livet att jag släpper den. Kommer dock skippa tävlandet i år också och bara ha kul. Får jag återigen för mig att det vore en bra idé att hårdträna slalom, säg åt mig att jag inte hinner...
Orkester - kanske skulle avstå vårens nästa uppsättning. Funderar på saken. Tar dock inte så mycket tid i förhållande till hur roligt det är.
Skidor - Hade ju tänkt åka halvvasan. Tränandet är dock obefintligt. Kanske åker ändå, otränad.
Topptur - släpper jag aldrig! Är nog en av de högst prioriterade. Trumfar paddling och multi till och med.
MTB - som träning inför multi, men nog inte något mer. Möjligen mörksuggan då. Och Långa lugnet, om det blir något.
Innebandy med zorrofintarna - ligger väldigt pyrt till.
Jag har lite att fundera på, kanske är det något mer på listan som jag glömt just nu. En del av aktiviteterna gör ju mig bättre på de andra, medan andra aktiviteter inte bidrar alls till helheten (men kanske är så kul att jag får ut annat av det).
Just nu hattar jag bara runt utan plan, säger ja till allt som dyker upp och blir både sämre tränad och mer stressad på köpet. Jag orkar inte fokusera på det jag gör, kroppen är rastlös och huvudet överansträngt. Det är hög tid att ta tag i tömmarna igen och styra upp det.
söndag 31 januari 2010
Topptursabstinens
Björn är ny på det här med toppturer, och för att han skulle få testa sina nyinköpta prylar bestämde vi oss för att ta en tur i hemmaskogarna. Vi siktade på en oplogad skogsbilväg som jag mindes som väldigt läskig på längdskidor, där trodde jag att man kanske kunde få någon sväng i alla fall och om inte annat så skulle vi få hasa runt på stighudarna en bit.
Vinterlandskapet var vackert (men kallt!) och vi hasade iväg längs Vackertjärnsvägen. Lutningen visade sig dock vara en stor besvikelse. Vi stakade oss nerför en bit ändå, bara för att få några höjdmeter att gå upp igen. Björn insåg att det här med att gå på stighudar är en aning ansträngande, och konstaterade (till min stora glädje) att vi nog lär ut på lite toppturer även innan april för att få lite träning. Hurra!
tisdag 26 januari 2010
Otursförföljd
1. Axeln är fortfarande blå sedan jag tacklade en ribbstol på innebandyn i torsdags. Eller, snarare rödlila med skiftningar i gult vid det här laget. Och öm.
2. Handleden är också öm efter samma idiotgrej som orsakade 1.
3. Värmefläkten i bilen gav upp i söndags. Helt död. Säkringen är dock hel, tyvärr.
4. När jag klev ur bilen för att skrapa den igenisade rutan (som berodde på 3.) slog dörren igen på min tumme med en blåskiftande nagel som resultat.
5. Idag skulle jag ner på innebandy med Zorrofintarna. Var där strax före halv nio och ryckte i dörren. Låst. Ryckte mer i dörren, knackade på den med klubban, väsnades så mycket jag kunde. Ingen reaktion. Försökte kasta snöboll på fönstren - samma där, ingen märker något. Går runt gympasalen och rycker i andra dörrar, ingen lycka där heller. Ringer en vän och beklagar mig, blir utskrattad (om än på ett omtänksamt sätt...) och lyckas som tur är se det komiska i situationen. Tack, vännen!
Hur länge ska oflytet hålla i sig? Vågar man gå ut, eller är det bara att gå i ide? Är det verkligen en bra idé att åka kajak i Åsbobacken efter årsmötet på torsdag....?
torsdag 21 januari 2010
Självuppfyllande titel
Jobbgänget spelar i en större hall, det går lite snabbare och de som är med är väl en aning mer rutinerade än zorrofintarna. Jag har ju rätt dålig koll och är över hela plan utan en aning om var jag borde ta vägen, men det går rätt bra ändå tyckte jag! Nå, nu har jag invigt min inköpta innebandyklubba två gånger om redan, och det var riktigt kul båda gångerna så det blir nog fler gånger med det här gänget också :) Helst utan väggkontakt då...
Roligt roligt, men farligt farligt :D
http://zorrofint.blogspot.com/
Alldeles för roligt, så nu lär jag klämma in en timme innebandy på tisdagarna också. Hmmm, vad ska bort? Jag är ju egentligen i det läget att stoppar man in något nytt så bör något annat ut istället. Jaja, det lär väl visa sig!
tisdag 19 januari 2010
Paddlingseufori igen
Idag har jag också inhandlat en innebandyklubba. Några av mina gamla klubbkompisar spelar nämligen innebandy på tisdagkvällarna, och jag tänkte hänga med på det. Får väl se om jag verkligen hinner vara med, jag har ju lite annat för mig, men en innebandyklubba kan väl alltid komma till användning. Dags för lite mat alltså, om den ska hinna sjunka innan nästa pass. Åh, vad jag älskar att träna!
söndag 17 januari 2010
Paddling regerar!
fredag 15 januari 2010
Igång med träningen igen!
Till helgen åker vi ner till stockholm och kollar på randopjäxor till Björn. Två veckors toppturande hoppas vi kunna klämma in i April, mål för trippen blir bergen kring Mo i Rana. Innan dess lär vi dock ta någon lite kortare tur så Björn får känna på hur det är både att gå uppför och att åka ner utanför pisten i varierande snöförhållanden. Transceiverträningen har vi redan börjat med hemma i trädgården :D
Nu längtar jag ut till kommande äventyr, snart kommer de långa härliga vårdagarna med snö och sol och ändlösa uppförsbackar!
tisdag 12 januari 2010
Det här med planering
Till en början höll jag på att drabbas av planeringspanik - hur ska man kunna inbilla sig att det går att planera för något som ska hålla på så länge? Att planera mitt arbete för 6 år framåt kändes också rätt läskigt, och jag blev helt plötsligt väldigt sugen att bara dra iväg och göra något helt annat ett tag. Rastlösheten blev plötsligt väldigt stor, och den där känslan av instängdhet började smyga sig på. Rätt snart insåg jag dock att det finns faktiskt fördelar med att ha 6 år på sig. Ingen mening att börja stressa ännu, vi borde helt enkelt ha gott om tid att hinna klart. Kan man hoppas...
lördag 9 januari 2010
Vinterkyla!
Jag är också glad över att morgonens träning byttes från stadslöpning till vattenlöpning i Lugnets varma sköna bassäng. -25 är för kallt! Nog för att jag älskar riktig vinter - och otroligt vackert är det när det är så klart och kallt - men nu kunde det gärna få hålla sig kring -10 eller därikring ett tag.
tisdag 5 januari 2010
Gnällspik
Trots fint vinterväder har jag därför knappt varit ut de senaste två dagarna. Ren tur att Wilmis behöver ut, annars hade jag nog inte sett någon sol alls. Inte har jag gjort särskilt mycket nytta heller, jag som hade tänkt få något gjort nu när jag äntligen var ledig några vardagar. Idag skärpte jag i alla fall till mig och bokade in en tandläkartid och en tid hos naprapaten. Jag blir sned och vind emellanåt, och det har slagit till igen. När jag får ont i vänster knä och höger baksida lår oavsett vad jag gör så är det dags att bli uträtad igen, och så är det nu. Lägg till en trilskande nacke som hotar med nackspärr och en axel som inte gillar att jobba så är det fulländat. Tandvärk har jag åtminstone inte (än), men det var så länge sedan jag var dit så det är dags. Dessutom är det väl mitt sista år med tandvårdsbidrag i år, så det gäller väl att passa på.
Nu är det bara bilen kvar - dags att boka in lite reparationer inför besiktningen. Lär väl bli dyrt, antar jag. Suck.
torsdag 31 december 2009
fredag 25 december 2009
onsdag 23 december 2009
Julförberedelser
Hjälp!
fredag 18 december 2009
Skidåkning!
Årets första skidtur får illustreras med en dassig mobilbild. Men visst ser man hur glad jag är? Jag har varit lite trött och hängig senaste dagarna, så jag försökte ta det lugnt. Väl ute i spåret var det ändå ren och skär njutning, och det blev dryga 5 km i förvånansvärt fina spår :)
torsdag 17 december 2009
Minneslucka
Så, hur gick det då? 199:a i Sverige ligger jag, och nu är ju säsongen klart slut så det får man väl säga blev årets resultat. Det känns bra att vara uppe på topp 200, det var det länge sedan jag var. Och det med bara 6 rankingtävlingar sprungna, så jag får ju inte räkna bort något dåligt resultat heller. Något mer man kan konstatera är ju att jag verkar ha blivit en hejare på långdistans. Det är där jag har tagit mina bästa poäng i år. Det stämmer också med hur jag själv känt mig - orienteringstekniken är inte den bästa längre, däremot är jag starkare än någonsin när det blir långt och tungt. Nästa år ska jag nog springa någon mer rankingtävling. Mellan multisportandet och paddlandet förstås...
måndag 14 december 2009
söndag 13 december 2009
Paddling x 2
Sedan dags för bassängträning. Eskimåsvängarna satt bra idag, och jag vågade försöka mig på lite freestyletrix. Det är dock lite för ont om plats där för mig, så jag lyckas liksom inte ta mig upp på nosen innan bassängen tar slut eller det är folk ivägen. (Nåja, bristande teknik har ju något att göra med det också...) Andreas fick därför hjälpa till och lyfta upp mig på nosen och bakänden så jag fick testa att balansera lite. När jag välte sidledes istället drog det till lite i axeln, inte alls mycket utan bara en liten varningsflagga. Lär väl skärpa till mig och ta tag i axelstyrkan igen! Är jättenöjd med att eskimåsvängen satt riktigt bra, kom upp på första försöket varenda gång.
Per och Anna satte sina första eskimåsvängar, och verkar ha kommit på knepet nu. Per ville inte sluta utan fortsatte välta ända in i det sista, mäkta nöjd över den nyinförskaffade kunskapen. Bra jobbat!
fredag 11 december 2009
Snabbrapport
Har inte tränat på en vecka, nu kryper det i benen! Tröstäter godis för att hålla humöret uppe, vilket har andra nackdelar... Till helgen ska det dock tränas! Störtlopp distans, bassängträning och naturligtvis Lusseskubb med Kåre står definitivt på programmet. Tänk om man kunde klämma in lite cykel där nånstans också...
torsdag 3 december 2009
Minusgrader i forsen
Det är för övrigt riktigt härligt att paddla på vintern. En fullmåne som tittade fram genom molnslöjorna. Frost på grenar och portar gnistrar i strålkastarskenet. En lätt dimslöja över vattnet. Magisk stämning! Längtar till nästa pass...
onsdag 2 december 2009
Återkoppling
Nästa uppsättning kommer dock råda bot på detta, då kommer nämligen Andreas Röhn och spelar med oss. Tjajkovskis violinkonsert i D-dur tycker jag väldigt mycket om, de övriga styckena har jag inte hört (vad jag minns i alla fall), så det blir intressant att se.
I livet i övrigt så har jag jobbat 10 dagar i sträck nu, två dagar kvar till välförtjänt långhelg. Pust!
torsdag 26 november 2009
Ilska fungerar också
Jag stannade till vid Per som hängde i bakvattnet, klagade lite på oflytet och kastade sedan alla hämningar överbord. Jag kastade mig ut i vågen som jag brukar vara rädd för, samtidigt som jag tänkte något i stil med att jag skiter fullständigt i om jag välter, för det går så förbannat uselt dåligt ändå. Och ser man på - det gick utmärkt! Jag borde nog paddla på ren ilska oftare, då kanske jag skulle våga lite mer...
Jag är fortfarande skönt arg (jo, det kan vara riktigt skönt att vara arg ibland!) och känner mig mer handlingskraftig än på länge. Använd ilskan!
Det efterlängtade flytet
Att vara med på Bobbo-ledda träningar ger en omedelbar och tydlig förbättring, särskilt för mig som inte har någon koll på tekniken. "Ta en kontring långt ut där, sedan ett framsvep på vänster och ett på höger". Och - lo and behold - nog funkar det.
I tisdags skärpte jag också till mig och paddlade på lite hårdare framåt. Det gjorde klar skillnad, jag tror att det framförallt gjorde mig mer skärpt och mindre avvaktande. Attackera istället för att vänta in porten. Precisionen är ju under all kritik, men så sporadiskt och ofokuserat som jag tränat slalom på sistone är ju inget annat att vänta.
Jag kände också att jag vågade lite mer. Det gjorde inget att det var mörkt, jag börjar väl vänja mig vid strålkastarljuset. Eller så hade jag helt enkelt rätt sinnesstämning.
Nu funderar jag bara på om jag ska åka på träningen ikväll igen. Jag vill ju känna den där känslan igen, när man lyckas få ner aktern i en pivotsväng och trycks upp av vattnet ut genom porten, sedan kommer ut i strömmen precis rätt för att få fart över mot nästa port utan att behöva ta ett paddeldrag själv. Jo, det blir nog paddling ikväll igen.
fredag 20 november 2009
Konsert med förhinder
Musiken är annars riktigt, riktigt härlig och jag förstår varför Beethoven räknas som en av de stora. Man blir helt enkelt på riktigt bra humör av att få spela den här musiken!
Tävlingsmänniska
Är det just tävlingsinriktade tjejer som saknas i forspaddlingen? För visst finns det tjejer både i Uppsala och Falun som paddlar, även om vi är klart färre än killarna. Jag är ju sådan att jag älskar att tävla, älskar tävlingsnerven. Jag behöver inte vinna (kanske är det också därför jag sällan gör det?), utan det jag är fast för är just den där extra skärpan blandad med nervositet som bara kommer vid tävling. Känslan av totalt fokus, som man jagar både i kanotslalom och i orientering.
När jag hittar känslan i orienteringen av att kropp och hjärna samarbetar perfekt och orienteringen sker på ett nästan undermedvetet plan. När det känns som att "jag-delen" kan luta sig tillbaka och njuta av upplevelsen samtidigt som expertdelen av hjärnan sköter spakarna. Det går av sig själv, det går rätt och det går fort! Den känslan är svår att beskriva, men oerhört beroendeframkallande. Jag hoppas jag hittar dit i kanoten någon gång, men då behövs lite mer regelbunden träning. Gårdagens pass kändes otroligt ovant, jag kände verkligen att jag inte paddlat slalom på tre veckor!
måndag 16 november 2009
Längtan till långt och lugnt

Efter några veckors vila med lugna och snälla pass, börjar nu suget komma tillbaka. Kanske inte efter att slita i full fart, det är det ju inte heller tid för nu. Nej, jag vill ut på de där långa lugna passen. Lägga sig i ett skönt distanstempo, prata om ditten och datten med träningskompisarna, vara ute någon timme och nöta. Cykel, paddling eller löpning, gärna något mixpass.
Jag längtar, längtar, längtar också till skidåkningen. Både utför och på längden. I helgen besökte jag lekkompisen i Uppsala, hon som är lik mig. Vi pratade skidor och paddling, paddling och skidor. Våra respektive andra hälfter försökte också prata lite bilar, men framförallt pratade vi skidåkning. Klämde på nya inhandlade prylar. Drömde om alpturer, vår i Norge, försäsongsåkning på hemmaplan. Hon har bestämt att vi ska åka och paddla i Slovenien i sommar också. Och att jag ska med till Åre, Ljusdal och Daflo i vår. Jag nickar och ler, och tänker att jag har världens bästa kompisar som bestämmer så bra saker åt mig.
måndag 9 november 2009
Vad ett års träning kan göra
Visst, när jag försökte hjula med kanoten och välte så kändes det som kanoten bara snurrade runt, runt, runt när jag låg upp och ner. Och då blev jag stressad, misslyckades tre gånger med eskiln och simmade. Den andra gången var det en kanot ivägen som paddeln fastnade på, jag blev stressad och simmade. Så jag har ju en bit kvar tills rollen är bombsäker. Ändå har jag lärt mig väldigt mycket det senaste året.
På min första bassängträning förra året var jag definitivt rädd för att välta. Som tur var så tog dagens ledare väl hand om mig, jag fick börja ända från början med att bara välta och krypa ur kajaken och så gå steg för steg framåt. Han såg väl hur paniken lurade under ytan, kan jag tänka mig ;) Det passet var en vändpunkt, och efter det kände jag att det inte var lika läskigt att vara under vatten längre. Jag visste att jag alltid kunde rycka kapellet och simma. Tack för det, Jörgen!
Jag vet inte varför jag tycker det är så läskigt. Det är inte vattnet i sig, utan det är känslan av att inte få luft. Grottkrypning och andra sådana aktiviteter där man får känslan av att sitta fast, av att inte kunna komma ut i friska luften snabbt, är också klart obehagliga.
Därför känns det väldigt bra att jag kommit en bra bit åt rätt håll. Ibland känner jag mig så mesig när de andra är mycket snabbare på att våga prova på allt som Andreas serverar i form av utmaningar. Jag blir passiv och fegar ur, och sen blir jag irriterad på mig själv. När jag väl försöker så är det ju inte alls så läskigt som jag målat upp för mig i förväg.
Frågan är vad som skulle fungera bäst - att fortsätta se det som en utmaning som jag kan tagga upp mig för att klara av, eller att försöka avdramatisera det hela? Förmodligen är alternativ två bättre, men å andra sidan har jag ju hittat ett perfekt sätt att mata den där spänningssökaren som ständigt skriker efter mer. Och lyckas man väcka tävlingsdjävulen också så finns det inget jag inte vågar ;)
fredag 6 november 2009
Fredag!
Lördag kväll blir det bassängpaddling, första för i höst. Det har jag längtat efter i en månads tid, så det ska bli riktigt skönt att få in och plaska i värmen! Jag tänkte ta min lilla kajak och rolla så mycket jag hinner. Skulle vara kul att spela lite polo också!
Senare framåt natten är det folkmusiknatta i Falun. För en gångs skull är jag hemma, så jag är jättesugen att åka dit en sväng och spela och lyssna.
Jag lär väl se till att komma hem i någorlunda tid, för på söndag har vi byggdag i klubbhuset vid forsen. Hoppas det kommer lagom många så vi får något gjort. Framåt eftermiddagen är det sedan dags att sammanfatta säsongen och blicka vidare mot nästa år med orienteringsklubben.
Det blir nog en fin helg!
onsdag 4 november 2009
Gott och blandat
Jag har lite för mycket att göra just nu, så på kvällens gympa var jag väl inte direkt pratsam. Alldeles för trött för att vara social, jag är glad att jag överhuvudtaget tog mig dit. Några iakttagelser lyckades jag dock göra:
Låren är svaga - telissäsongen kommer göra ont till en början. Det gör den visserligen alltid, men i år känns det som benen är ännu svagare än vanligt. Jag har cyklat mycket mindre än vanligt, jag skulle tro att det är det som är felet.
Armar och framförallt bål är å andra sidan starkare än nånsin. Naturligtvis tack vare paddlingen. Visserligen är jag fortfarande inte direkt armstark (kan ju för 17 knappt lyfta stora stekpannan med vänster hand...), men det går åtminstone åt rätt håll!
Träningen ligger annars lite på sparlåga - men ändå inte riktigt. När jag tittar i träningsdagboken så inser jag att jag ändå får ihop omkring 4 timmar per vecka, trots att jag tycker jag inte gör så mycket. Nu blir det dock inte direkt några kvalitetspass, utan snarare ut och njuta av friska luften eller bara guppa runt lite i kanoten. Som igår, då blev det verkligen bara ett slött guppa-runt-i-tvålkopp-pass.
Jag börjar ändå bli sugen på att köra något hårdare pass igen, att bara ut och springa skiten ur mig. Jag är också jättesugen på att köra lite längre pass, ligga och nöta på cykeln några timmar eller springa ett härligt långpass i höstsolen. Det känns bra att träningssuget börjar komma tillbaka inför vintern! Längtar till snö så man kan plocka fram längdskidorna...
I måndags var det orkester igen. Jag har fasat lite för det eftersom jag inte övat närmelsevis så mycket som jag borde. Det lilla jag har övat har dessutom låtit fasansfullt eländigt. I måndags så föll dock bitarna på plats, och jag insåg varför Beethoven räknas som en av de riktigt stora. Det som jag försökt få rätsida på utan att lyckas något vidare, passade nu in som perfekta pusselbitar i den stora harmonin, och allt blev plötsligt mycket lättare. Nu var det bara att spela som man tyckte att det borde låta, så blev det rätt. Riktigt roligt, alltså.
söndag 1 november 2009
tisdag 27 oktober 2009
Solnedgångspaddling
I eftermiddags drog vi iväg tidigt från jobbet och paddlade, jag och en kollega. Solen kom fram lagom till vi klev på vattnet, och det var ett skönt pass. Lattjade runt i forsen lite och tränade på grunderna, han har inte paddlat särskilt länge. Jag körde min lilla pluttkajak och höll på att välta två gånger om när den hittade på egna trix i forsen. Förbaskade busfrö till kajak! Jag kanske ska döpa den till "plutten"? Krokodilen har föreslagits som namn, plastankan och tvålkoppen får den också heta ibland, men inget har känts riktigt rätt. Min andra kajak döpte omedelbart sig själv till "långa farbrorn", där fanns inget utrymme för diskussioner. Den här lilla bråkstaken jag köpt nu är lite knepigare. Livets svåra frågor ;)
Avslutningsvis så pushade jag min kollega att testa gränserna lite, så han välte efter en lite för knivig travers. Någon som hört mig förbanna den där snedströmmen förr? Den ställer till det för fler än mig ;) Jag var lite rädd att hans kanot skulle fortsätta ända ner på Hosjön, men jag lyckades knuffa in den till land nedanför slalommålet - skönt!
Jag passade på att testa en eskimåsväng i min lilla krokodil för att jag också skulle få bli lite blöt - och den rollar ju nästan sig själv. Man flyger upp i en sådan fart att man nästan tippar över åt andra hållet. Visserligen var det bara på slätvattnet, men det var så länge sedan jag tränade på någon roll nu att det kändes riktigt bra att den sitter.
Försökte öva lite fiol, men nu är orken slut för ikväll. Dags att kollapsa i soffan. Kram vänner!
måndag 26 oktober 2009
Avslutning på nattmörkret
Jag är lite oinspirerad till att skriva något just nu. Tänkte ändå försöka sammanfatta helgen för att avrunda min följetong om nattorientering. Det blir nog lite rörigt, ni får stå ut! Vägvalen har jag lagt in på Runoway om någon vill se dem.
Fredagen började med en massa bilåkning. Vi var tidigt framme i Vimmerby och fick någon timmes väntan innan det var dags att börja byta om och väcka tävlingsdjävulen. Det kändes bra att till slut få dra på pannlampan och hoppa på bussen från förstarten. SM är ju lite speciellt eftersom man inte får besöka arenan innan start, så att man inte ska kunna prata med andra tävlande som redan gått i mål. Vid starten fanns en liten uppvärmningsbana i skogen, och det gillar jag. Det gör det mycket lättare att komma in i rätt tänk.
Första kontrollen satt längst uppe på en liten bergknalle. Bara att kämpa på uppför, alltså. Därefter kom en långsträcka med några vägvalsmöjligheter. Jag bestämde mig för stig höger, och fick också en bra kontrolltagning. Nu började det bli lite klurigare och jag drog ner tempot. Det fungerade bra och orienteringen fortsatte gå fint. In till varvning fick jag så höra att jag låg rätt bra till i tid. Det skulle jag inte ha lyssnat på, för nu började det gå åt skogen. Första kontrollen efter varvningen var en liten kortsträcka in mot en mosse. Jag körde totalt fast i ett grönområde och kom ut mot samma öppna skjutbana två gånger om innan jag lyckades hitta den förbannade kontrollen. Stämplade och försökte göra en mental återställning. Det lyckades och jag tog nästa kontroll fint. Sedan kom en sträcka över ett bökigt hygge där jag tappade riktningen och hamnade helt ur kurs. Misstag nummer två, nu hade jag bommat ungefär 6 minuter totalt på dessa två kontroller. Jag skärpte till mig igen och sänkte farten tillräckligt för att gå i stort sett spik på resten av kontrollerna. 25:e plats blev det, och det tror jag är min bästa SM-placering som senior. Trots misstagen är jag rätt nöjd, jag har ju bara kört två natt-pass innan eftersom jag bestämde mig så sent för att åka ner. Jag lyckades hålla huvudet kallt och ta 22 av 24 kontroller bra i en riktigt klurig terräng, så jag ger mig själv godkänt!
Lördag kväll var det så dags för natt-orientering igen för min del. Första sträckan i damlaget på Smålandskavlen. Vi hade kommit sent till hotellet på fredagkvällen efter SM och jag hade defintivt inte fått tillräckligt med vare sig sömn, mat eller vätska. Benen var därför inte direkt pigga. Orienteringen gick som tur var desto bättre, inga bommar. 28:a kom jag in som, och tjejerna plockade sedan några placeringar på dagen så vi blev 26:a till slut. Det kunde ha gått bättre, men det kunde ha gått sämre också, så jag tycker det får bli godkänt på årets sista tävlingsinsats i orientering också.
Nu grubblar jag en hel del på nästa säsong. Jag är ju på helt rätt väg vad gäller orienterandet. Tränar jag på och kör något mer pass ol-teknik så kan det gå riktigt bra i vår. Vill jag satsa på det? Eller vill jag fortsätta leka och ha kul bara? Hmmm, ska ta det lugnt någon vecka här nu och fundera lite till innan jag går in i vinterträningen och börjar lägga grunden för nästa säsong.
Avslutningsvis tycker jag ni ska gå in på http://www.clasbjorling.com/ och läsa lite kloka ord om träning vs. återhämtning.torsdag 22 oktober 2009
Nattmörker IV
En modern pannlampa (Silva alpha 6 för tekniknördarna) har inlånats från min gamla klubb - tack och bock! Jag ville hinna testa den innan loppet (jag kör inte gärna med nya grejer på tävlingsdagen) så det blev en liten runda i skogen i kväll. Jag har varit rätt nöjd med min gamla pannlampa, en halogen-Silva av god kvalitet, men den här spelar ju i en helt annan division. Klart mycket bättre räckvidd ger en bättre överblick i skogen.
Det är dock fortfarande definitivt natt-orientering det handlar om. På natten så märker jag hur bra jag är på att lyfta blicken när jag springer vanlig dag-orientering. Jag är bra på att ana de där lövstråken till vänster som avslöjar ett surdråg trots att man egentligen inte ser det. Jag är bra på att se den där ljusningen långt där framme som visar vart det där hygget är som jag ska hålla vänster om. Det saknar jag definitivt på natten. Jag kan inte orientera på samma sätt som jag brukar, allt dyker upp så snabbt och oväntat. I början av varje natt-pass känner jag mig totalt handikappad. Osäker och fumlig. Efterhand så släpper det, och utmaningen för morgondagen är att se till att få en stabil start så jag sedan kan öka farten efterhand. Det är en så lång bana att jag mer än väl hinner komma in i det, och håller jag bara en säker orientering så räcker det en god bit.
Fokusering och framförhållning är ledorden. Planera och utför, i den ordningen. Då kommer det att gå bra!
tisdag 20 oktober 2009
Nattmörker III
*Superstark lampa är inlånad- hoppas hinna testa den en sväng i skogen innan fredag.
*Avresa mot Småland fredag 08.00. Ser inte fram emot en massa åkande, men är fortfarande hyfsat tävlingssugen i alla fall.
*Tränings-ol ikväll på Hosjöbladet. Eländigt bökig terräng. Stenar och grenar ivägen överallt. Dessutom dimma till råga på allt. Tröstande var att orienteringen faktiskt funkar riktigt fint när jag väl skärper till mig. Var dock lite för trött för att skärpa till mig hela vägen, men det ska jag inte vara på fredag.
*Hoppas på klart väder på fredag, dimma är jobbigt, särskilt med stark lampa.
I livet i övrigt har jag varit på en riktigt trevlig konferens på Åkerblads i Tällberg. God mat, intressanta föredragshållare och diskussioner. Flams och trams på kvällen tillsammans med jobbarkompisarna var också riktigt trevligt. Vi är jämt så urtråkigt überseriösa på jobbet så det är kul när man för en gångs skull kan släppa på myndighetsfasaden lite.
I lördags paddlade jag också Sundbornsloppet. Jobbigt var det, framförallt pga vinden som gjorde det hopplöst att paddla rakt. Kvällens mat och filmvisning var dock trevligt, och bastun var varm och skön som vanligt! Jag börjar bli lite sugen att paddla mer störtlopp, men först och främst ska det bli riktigt skönt med lite höstvila nu!
torsdag 15 oktober 2009
Nattmörker II
Parstart vid Stångtjärns strand, jag och Lena Eliasson fick gå ut först. Ut i skogen och in på välkända stigar. Samma stig som jag sprungit två gånger de senaste två veckorna närmare bestämt. Tror ni det hjälpte? Nej! Osäkert, ovant och framförallt riktigt svårt att komma in i kartläsningen. Hjärnan kändes sirapsseg och hängde inte alls med i tempot trots att jag inte sprang särskilt snabbt. Första kontrollen gick bra. Andra kontrollen - bom. Tredje kontrollen - nästan bom. Fjärde kontrollen - bom (här råkade jag också riva sönder kartan). Femte och sjätte - i stort sett spik på. Sjunde kontrollen och varvningen hade jag rivit bort men som tur var hade jag sparat den bortrivna biten så det blev att orientera efter en liten kartsnutt.
In till Roger, ta en ny karta och ut på nästa varv. Iväg på samma stig igen, och nu kändes det bra mycket bättre! I stort sett spik på alla kontroller utom den fjärde. Mot den fjärde började jag springa för snabbt och tänka för lite, så det blev ett parallellfel. Jag läste dock in mig snabbt igen, så det var inte så stor skada skedd. Detta varv kändes mycket bättre, och gick ju också flera minuter snabbare.tisdag 13 oktober 2009
Den andra säsongen
Den andra höstsäsongen innehåller istället fiolspel. Jag avstod den första konsertomgången för att hinna orientera och paddla, men nu är det dags för repetitioner igen. Igår spelade vi igenom musiken till nästa konsert, som går av stapeln i Kristinehallen den 21 november. Beethovens 7:e symfoni och Beethovens pianokonsert nr 5 - kejsarkonserten. Härlig musik!
Som vanligt har jag spelat alldeles för lite över sommaren och att sitta och spela några timmar i sträck är inte så bara. Jag har nog blivit lite extra stel efter all paddling också, så vänsterarmen gillar inte att behöva vridas in över fiolen några längre stunder. Dags att trappa upp övandet alltså. Musiken är inte svår, men symfonin går i ett sånt rasande tempo att du inte hinner läsa noterna mer än översiktligt medan du spelar. Några veckors nötande av sextondelar behövs, tills det går att sätta fingrarna på autopilot och koncentrera sig på att göra musik av det hela, att få till nyanserna och samspelet.
Vi är ju en amatörorkester, som visserligen består av en hel del rätt duktiga musiker (många musiklärare och musikkonservatorieelever), men det brukar oftast kännas som att vi ligger lite på gränsen för att hinna klart till konserten. Jag misstänker att det beror på att alla inte börjar öva ordentligt förrän i sista minuten eftersom det alltid låter så otroligt mycket bättre just sista två repetitionerna innan konserten. Kul ska det i alla fall bli att gå in i min andra roll som violinist, nu när jag mest varit orienterare och paddlare det senaste halvåret.
söndag 11 oktober 2009
Nattmörker
Dessutom gillar jag verkligen att springa natt-orientering. Det blir ännu viktigare att hålla fokus på tekniken när du inte kan läsa in dig lika lätt. Man är verkligen ensam i sin lilla bubbla av ljus där i skogen, och det blir lättare att sålla bort oväsentligheterna och hitta den där känslan av fullständigt fokus. Luften är lite lättare att andas och det känns dessutom som att man springer så mycket fortare på natten.
Nu är det dock så att natt-orientering kräver lite invänjning. Att springa skog i mörker tar några träningspass att komma in i. Dessutom måste man tänka lite annorlunda i vägvalen på natten - gå lite mer på säkerhet. Dags att ladda lampan och ut i mörkret alltså! Knappa två veckor på mig att hitta SM-formen och flytet i natten...
tisdag 6 oktober 2009
Budkavle
Mina ben är rätt så snabba just nu, men den riktiga toppformen saknas. Alltså tänker jag försöka tvinga mig att hålla ett lagom tempo. Hålla mig strax under den där gränsen till trötthetshjärnsläpp och låta de andra vimsa omkring mig medan jag tassar rakt på kontrollerna. Visst låter det bra?
Idag var det 25manna-träning. Hårt gafflat och (naturligtvis) lurig starter som ställde upp oss med ryggen åt fel håll. Eller rättare sagt, ryggen var ju åt rätt håll, dvs. mot första kontrollen. Det blev en trög start för min del, men mot mitten fick jag upp farten. På stigar och vägar tycker jag att jag pinnade på riktigt bra. I skogen gick det däremot lite sakta, särskilt uppför. Lite rädd är jag om min högerfot för tillfället, jag har lyckats trampa snett med den tre gånger nu inom en kort tid. Idag blev det därför tejpning, men jag vågade ändå inte satsa för fullt i den steniga faluterrängen. Med lite tävlingshets så fixar sig nog den saken också, då glömmer man skavankerna. Jo, det kommer nog gå bra på lördag!
lördag 3 oktober 2009
Morgonpass
-2 ute, isade rutor på bilen och en kalldimma som bäddat in grannskapet. Burr! Dröjer mig kvar i sängvärmen hos den andra hälften som inte är lika galen. För visst känner man sig lite smått galen när man skrapar bilrutorna och huttrande kör iväg. Samtidigt börjar förväntan redan sända ut små lyckokänslor i kroppen och mungiporna dras uppåt.
Hämtar upp Andreas, huttrande även han men också med ett leende på läpparna. Vi ska ju paddla! Kallt också i klubbhuset, vi drar på polartec-jacka och handskar. Boxas lite för att få upp värmen i kläderna innan vi tar paddlar och kanoter och promenerar ner till forsen.
Frost på bryggan för första gången i höst. Tassar försiktigt för att inte halka och ålar mig ner i kanoten. Med handskar på behövs två försök innan kapellet sitter ordentligt, sedan glider jag ut i strömmen, paddlar upp i det lilla bakvattnet vid stenen och tar några kraftiga paddeldrag för att komma upp över kanten. I morgonkylan ligger en lätt dimma över vattnet och det känns spöklikt tyst och lugnt. Solen anas bakom dimmorna i öster, men den orkar ännu inte nå ner till oss.
Lugn paddling upp till stora stenen för att vakna till, sedan tvingar Andreas mig att köra lite sprinter för att få igång kroppen. Fingrarna är redan kalla igen och snart börjar det göra ont i fingertopparna. Lite mer uppvärmning behövs och vi börjar med några portar på slätvattnet. Det hjälper, snart är känseln tillbaka i fingrarna. Dags att ge sig ut i forsen!
Vi kör några korta banor som vi så småningom länkar ihop till en längre. Jag stannar upp och samlar tankarna innan varje start för att hålla kvaliteten hög på passet. Jag försöker att vara noggrann när jag kör banorna - slarvar du på träning så kommer du göra det på tävling. I början går det riktigt bra. Det märks att jag kört några bra slalompass förra helgen. Sedan börjar mjölksyran komma och jag orkar inte riktigt hålla skärpan längre. Solen börjar också sila ner genom dimstråken och jag stannar till för att sträcka ut benen och njuta av morgonen. Fler paddlare börjar dyka upp, och de kommer ner till forsen för att hälsa och kolla in vattenståndet.
En sista lång bana, sedan får det räcka. Den sista banan har mer uppströmspaddling, och mjölksyran gör de redan trötta armarna riktigt tunga. När de andra hoppar i kanoterna är vi redan på väg upp. I den ljuvliga värmen i bastun sammanfattas dagens pass och vi planerar vidare för nästa träning. På måndag blir det paddling igen :)
