lördag 4 februari 2012

Ty en kämpe och en drömmare är död

Jag har många kusiner, alla olika på sina alldeles egna sätt. En av dem var lite starkare än alla oss andra - målmedveten, stabil och stark i både psyke och kropp. Hon jobbade hårt för att bli polis, och det passade hon alldeles utmärkt till. Samtidigt var hon otroligt rolig, inte lika mycket teaterapa som en del av de andra kusinerna, utan helt enkelt en glädje att umgås med.


När hon äntligen blivit polis och just börjat jobba på riktigt så kom den stora kallduschen. Bröstcancer och omedelbar operation och behandling. Det blev behandling på behandling, den ena starkare än den andra, med upp- och nergångar. Bit för bit spred sig ändå cancern till fler delar av kroppen, och till slut gick det inte längre.

Livet är inte rättvist. Samtidigt var hon ofta den som var starkast av allihopa - det var hon som uppmuntrade oss. Tisa tyckte om Vildhjärtas bok, och ett citat därifrån passade henne särskilt väl:
"Det sägs att amasonerna skar av ett av sina bröst för att bättre kunna skjuta med pilbågen. Då förstod jag att bröstcancerpatienter är riktiga krigarkvinnor!"

Tack, Tisa, för att vi har fått lära oss ditt sätt att se på motgångarna, att kriga vidare och inte ge upp, att ta vara på de bra sakerna och fokusera på det positiva. Jag är så glad att jag hann träffa dig igen i år. 

Inga kommentarer: