Nattmörker II

Natt-träning ikväll. Eftersom SM-banan utlovas vara 8,9 långa kilometer så kände jag mig tvungen att köra långa banan ikväll. 7,6 km sa banläggarn. 9,5 km sa min GPS-klocka att jag sprungit efteråt. Visserligen gjorde jag en del omvägar, men kan de verkligen ha blivit så mycket längre? Nåja, jag tog mig runt på 73 minuter lite drygt i alla fall. 38 min på första varvet, 35 på det andra.

Parstart vid Stångtjärns strand, jag och Lena Eliasson fick gå ut först. Ut i skogen och in på välkända stigar. Samma stig som jag sprungit två gånger de senaste två veckorna närmare bestämt. Tror ni det hjälpte? Nej! Osäkert, ovant och framförallt riktigt svårt att komma in i kartläsningen. Hjärnan kändes sirapsseg och hängde inte alls med i tempot trots att jag inte sprang särskilt snabbt. Första kontrollen gick bra. Andra kontrollen - bom. Tredje kontrollen - nästan bom. Fjärde kontrollen - bom (här råkade jag också riva sönder kartan). Femte och sjätte - i stort sett spik på. Sjunde kontrollen och varvningen hade jag rivit bort men som tur var hade jag sparat den bortrivna biten så det blev att orientera efter en liten kartsnutt.

In till Roger, ta en ny karta och ut på nästa varv. Iväg på samma stig igen, och nu kändes det bra mycket bättre! I stort sett spik på alla kontroller utom den fjärde. Mot den fjärde började jag springa för snabbt och tänka för lite, så det blev ett parallellfel. Jag läste dock in mig snabbt igen, så det var inte så stor skada skedd. Detta varv kändes mycket bättre, och gick ju också flera minuter snabbare.

Än så länge känns det definitivt inte som jag hittat till SM-formen. Det behövs nog två natt-pass till innan jag hittar flytet i mörkret. Det vore finfint om jag kunde få låna en starkare lampa också, men framförallt måste jag ha mer tid i den mörka skogen. Allra helst i ett område som jag inte känner som min egen ficka, idag hade jag verkligen hemmaterräng. En dryg vecka kvar!