Under hösten har jag inte kört ett enda riktigt långpass. Dels har jag känt att jag redan haft längden i kroppen, det som saknats har varit tempo. Dels har jag varit väldigt målinriktad på att komma in i orienteringstekniken igen inför SM-tävlingarna (som bara blev en eftersom jag blev förkyld). Många pass i trakten av en timme alltså. Plus en hel del paddling då, bara för att jag upptäckt att jag inte kan leva utan den.
Efter några veckors vila med lugna och snälla pass, börjar nu suget komma tillbaka. Kanske inte efter att slita i full fart, det är det ju inte heller tid för nu. Nej, jag vill ut på de där långa lugna passen. Lägga sig i ett skönt distanstempo, prata om ditten och datten med träningskompisarna, vara ute någon timme och nöta. Cykel, paddling eller löpning, gärna något mixpass.
Jag längtar, längtar, längtar också till skidåkningen. Både utför och på längden. I helgen besökte jag lekkompisen i Uppsala, hon som är lik mig. Vi pratade skidor och paddling, paddling och skidor. Våra respektive andra hälfter försökte också prata lite bilar, men framförallt pratade vi skidåkning. Klämde på nya inhandlade prylar. Drömde om alpturer, vår i Norge, försäsongsåkning på hemmaplan. Hon har bestämt att vi ska åka och paddla i Slovenien i sommar också. Och att jag ska med till Åre, Ljusdal och Daflo i vår. Jag nickar och ler, och tänker att jag har världens bästa kompisar som bestämmer så bra saker åt mig.
Efter några veckors vila med lugna och snälla pass, börjar nu suget komma tillbaka. Kanske inte efter att slita i full fart, det är det ju inte heller tid för nu. Nej, jag vill ut på de där långa lugna passen. Lägga sig i ett skönt distanstempo, prata om ditten och datten med träningskompisarna, vara ute någon timme och nöta. Cykel, paddling eller löpning, gärna något mixpass.
Jag längtar, längtar, längtar också till skidåkningen. Både utför och på längden. I helgen besökte jag lekkompisen i Uppsala, hon som är lik mig. Vi pratade skidor och paddling, paddling och skidor. Våra respektive andra hälfter försökte också prata lite bilar, men framförallt pratade vi skidåkning. Klämde på nya inhandlade prylar. Drömde om alpturer, vår i Norge, försäsongsåkning på hemmaplan. Hon har bestämt att vi ska åka och paddla i Slovenien i sommar också. Och att jag ska med till Åre, Ljusdal och Daflo i vår. Jag nickar och ler, och tänker att jag har världens bästa kompisar som bestämmer så bra saker åt mig.
7 kommentarer:
Gärna kallt så mark, sjöar och vattendrag fryser, men inget d*vla lappmögel! Då går det vare sig att åka skridsko eller cykla i skogen. ;P
Du har en Sverigecuppokal att hämta i klubbhuset, du kom tvåa! Den står vid whiteboardtavlan i gymmet.
Ojdå, skulle ha åkt ner på gala då! Får sikta mot toppen nästa år igen - hoppas dock ännu mer på att några fler tjejer paddlat lite tävlingar tills dess så det blir någon konkurrens att tala om!
Grattis!
Du kan få några skäggplantor av mig så får du mer konkurrens. ;)
Nä, skägg verkar jobbigt. Däremot har jag inget emot att slå killar ändå, det är ju nästan ännu roligare...
Skägg är jobbigt, fast jag lever mitt liv som hårbohem så det tar sannolikt mycket mindre tid än att raka benen. ;)
Jadu, jag brukar vara väldigt nervös på tävlingar och när jag nu visste långt innan att jag skulle köra det som en tävling så byggde jag upp en nervositet inför det. Sen var jag också mån om att verkligen köra bra. Att jag bara körde två åk hjälpte nog också eftersom när man vanligtvis kör fullängdsåk så gör det inte så mycket om man missar något åk eftersom man kör så många.
Nummerlappen hjälpte nog lite också!
Skicka en kommentar