Inspirationen är fortfarande lite svag - men jag försöker väl skriva något ändå. Vad säger ni, vill ni läsa mina ostrukturerade brottstycken, eller ska jag hellre hålla tyst tills jag har något att komma med? Idag blir det nog väldigt ogenomtänkt och rörigt.
Jag har lite för mycket att göra just nu, så på kvällens gympa var jag väl inte direkt pratsam. Alldeles för trött för att vara social, jag är glad att jag överhuvudtaget tog mig dit. Några iakttagelser lyckades jag dock göra:
Låren är svaga - telissäsongen kommer göra ont till en början. Det gör den visserligen alltid, men i år känns det som benen är ännu svagare än vanligt. Jag har cyklat mycket mindre än vanligt, jag skulle tro att det är det som är felet.
Armar och framförallt bål är å andra sidan starkare än nånsin. Naturligtvis tack vare paddlingen. Visserligen är jag fortfarande inte direkt armstark (kan ju för 17 knappt lyfta stora stekpannan med vänster hand...), men det går åtminstone åt rätt håll!
Träningen ligger annars lite på sparlåga - men ändå inte riktigt. När jag tittar i träningsdagboken så inser jag att jag ändå får ihop omkring 4 timmar per vecka, trots att jag tycker jag inte gör så mycket. Nu blir det dock inte direkt några kvalitetspass, utan snarare ut och njuta av friska luften eller bara guppa runt lite i kanoten. Som igår, då blev det verkligen bara ett slött guppa-runt-i-tvålkopp-pass.
Jag börjar ändå bli sugen på att köra något hårdare pass igen, att bara ut och springa skiten ur mig. Jag är också jättesugen på att köra lite längre pass, ligga och nöta på cykeln några timmar eller springa ett härligt långpass i höstsolen. Det känns bra att träningssuget börjar komma tillbaka inför vintern! Längtar till snö så man kan plocka fram längdskidorna...
I måndags var det orkester igen. Jag har fasat lite för det eftersom jag inte övat närmelsevis så mycket som jag borde. Det lilla jag har övat har dessutom låtit fasansfullt eländigt. I måndags så föll dock bitarna på plats, och jag insåg varför Beethoven räknas som en av de riktigt stora. Det som jag försökt få rätsida på utan att lyckas något vidare, passade nu in som perfekta pusselbitar i den stora harmonin, och allt blev plötsligt mycket lättare. Nu var det bara att spela som man tyckte att det borde låta, så blev det rätt. Riktigt roligt, alltså.
2 kommentarer:
Personligen försöker jag låta kvalité komma för kvantitet när det kommer till bloggandet, men ändå hasplar jag ur mig sporadiska ordspyor eller små saker som bara jag tycker är roliga...
Hur du ska driva din egna blogg är helt upp till dig. :)
Jag hoppade in gymmandet igen i slutet av september efter ett halvårs uppehåll. Fast jag tog det riktigt piano med benträningen gick det knappt att gå efteråt... Nu när man är inne i det får jag så klart träningsvärk men jag hindras inte i vardagen.
Ska bli intressant att se hur det går när jag går över till tung träning nästa månad...
Det är bra för själen att ta det lugnt ibland och fylla på de mentala energidepåerna, låter som du börjar bli redo för lite mer hårdkörning igen. :)
Kul att fiolspelandet föll på plats!
Jag har nog faktiskt min blogg mest som en sorts dagbok. Om jag skriver så andra också ser, så skärper jag till mig och skriver lite oftare. Och det är rätt kul att gå tillbaka och titta emellanåt.
Sedan är det en bonus att man kan få lite uppmuntran, glada hejarop eller uppmaningar att rycka upp sig emellanåt!
Skicka en kommentar