Har paddlat igen, två dagar i rad *lycklig*
Gårdagens pass var visserligen i en otymplig kanadensare, men med rätt sällskap så överlever man väl även det. Jag och Andreas ska som sagt köra Kristinehamn adventure race, och när PM kom ut för några dagar sedan fick vi en liten överraskning. Vi hade tolkat inbjudan så att kajak var tillåtet i långklasserna, men i PM stod tydligt och klart att kajak bara fick paddlas i solo-klasserna. Alltså var vi tvungna att ut och försöka få till lite samarbete på gårdagens träning. I blåst och vågor kämpade vi oss runt Hosjön och konstaterade att kanoten går mycket rakare när Andreas styr. Själv var jag klart usel på att hålla oss på rak kurs. Vi konstaterade också att Andreas är bra mycket starkare än vad jag är, vilket i och för sig inte var särskilt oväntat. Slutligen konstaterade vi att kanotsträckan är överkomlig, och att vi nog kan ta oss runt den även i en kanadensare. Jag är lite rädd för att vi (åtminstone jag) möjligen pratar lite för mycket och har lite för trevligt för att det ska gå tillräckligt fort, men blir det tävling så ska nog vi (jag) lyckas skärpa till oss (mig).
Idag var det dags igen, och dags för slalom. Ännu högre vatten i forsen, nu är det så högt så man måste ducka lite när man åker under bron. Ordentligt tryck på vattnet och en fin våg uppe vid det övre högra bakvattnet. Den vågen var dagens utmaning för mig - Andreas fick mig att försöka gå ut i den om och om igen utan att fega ur. Jag lyckades inte riktigt utnyttja den för att få fart över i traversen, men jag närmade mig i alla fall bit för bit. Lotta var också med och vi körde först lite övningar innan vi gick över till några portar som vi bitvis byggde på tills det blev en liten bana.
Det blev ett långt pass idag, och armarna blev riktigt, riktigt trötta mot slutet. Jag fortsätter hålla mitt löfte till mig själv att jag ska jobba vidare på eskimåsvängen, idag var ju dessutom coachen på plats så då gäller det att skärpa till sig :) Jag gjorde två rollar på slätvattnet i början av passet, kom upp men drar fortfarande upp huvudet lite. Hopplöst! Mot slutet av passet var det så dags att prova ute i forsen. Första försöket var halvhjärtat, jag fick upp huvudet och snappade efter luft och testade igen. Andra försöket var något bättre, men jag drog fortfarande upp huvudet för mycket så jag dök igen. Jag gav tyvärr upp efter det och ryckte kapellet, så det blev en simning. Så kan man ju inte avsluta, så när Andreas bogserat in kajaken var det bara att paddla upp igen och försöka på nytt. Den här gången kom jag i alla fall upp, även om det fortfarande tog emot lite.
Positivt är att jag blir bättre på att inte smita undan vältandet. Jag börjar lita mer på att jag tar mig upp på slätvattnet åtminstone så det tar inte emot lika mycket att tippa över längre. Små steg framåt, så det går i alla fall åt rätt håll även om det går rätt sakta...
Tillägg:
Efter att jag skrivit ovanstående (och efter en liten tupplur i soffan) tog jag mig faktiskt ut på ett andra pass idag. 50 min lugn löpning blev det, även denna gång fick jag finna mig i att hålla hundarnas tempo. Kändes dock bra att jag tog mig ut, guldstjärna till mig den här gången :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar